Alicia sliter med jobbet, men det går tungt. Varje dag går tungt. Hon sörjer fortfarande sin ensidiga förälskelse i Gabbe. Hon vill verkligen ha någon. I ett folktomt bibliotek sätter hon sig vid datorn för att kolla meddelanden från lika kärlekskranka som hon. Hon har fått två stycken. Ett kommer från en gammal man vid namn Tasse och ett är från Kalle. Kalle! Ja! Hon ringer honom på en gång, överväldigad av glädje.
De åker till sommarfestivalen tillsammans. De pratar länge, hela kvällen faktiskt. Solen hinner gå ner och månen gå upp. Kalle verkar vara perfekt för henne. Han har nyss gått ut universitetet med en examen i tekning, har ett jobb, är familjeinriktad och verkar faktiskt intresserad av Alicia. Hon svämmar över av känslor, så här kände hon inte för Gabbe. Ju mer kvällen övergår till natt blir Alicia mer och mer säker på sin sak. Kalle är den rätta. Det vet hon. Hon chansar och kysser honom blygsamt där i regnet, vilken han besvarar med ett leende. Innan Alicia svävar hemåt på rosa moln är de ett par.
Dagen efter är Slappardagen, en dag som börjar med regn och åska. Alicia går runt inne i stan, tittar i skyltfönstren. Då bestämmer hon sig för att ändå köpa lite grönsaker, för att hon älskar trots allt att vara nere i jorden och få smuts under naglarna. Det var något hon tyckte väldigt mycket om, men i Sunlit Tides var det sand mest överallt.
Hon planterade två stycken tomatplantor och tre stycken salladsplantor, och hoppades på det bästa. Alicia hoppades verkligen att det skulle gå bra med dessa, då hennes framtid praktiskt taget vilade i de här plantornas händer. Hennes jobb var på bristgränsen, då hon inte åstadkommit någonting alls den senaste veckan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar